Estrès ak tretman fètilite
Lidia Mínguez-Alarcón, PhD, MPH, BPharm
Anpil moun pale sou jan ou ka santi estrès pandan ou ansent, sitou nan semèn k ap pre dat akouchman ou. Men, e si ou gen estrès anvan gwosès la kòmanse? Èske estrès afekte fètilite oswa pwobabilite pou ou fè yon gwosès ki reyisi?
Laj mwayèn moun k ap fè premye pitit yo ogmante nan sosyete oksidantal yo, epi fètilite diminye avèk laj. Sa fè koup yo santi plis estrès menm anvan gwosès.
Chèchè Mass General Brigham Lidia Mínguez-Alarcón, PhD, MPH, BPharm ak kòlèg li yo etidye kijan manje moun manje ak kontak ak pwodui chimik afekte fètilite. Etid sou Anviwònman ak Sante Repwodiktif (EARTH) yo a, ki te etabli an 2004 nan Sant Fètilite Massachusetts General Hospital, te fè yon dekouvèt inatandi sou estrès ak rezilta tretman fètilite.
“Okòmansman, objektif etid la pa t pou etidye estrès. Men, avèk done etid la, nou te pwouve pou premye fwa estrès manman an, menm anvan li vin ansent, ka afekte rezilta gwosès la ak nesans lan,” di Doktè Mínguez-Alarcón di. “Epi estrès manman an anvan li vin ansent ka gen konsekans alontèm pou li ak pitit li.”
Estrès ak gwosès
Lòt chèchè te etidye efè estrès pandan gwosès. Se poutèt sa, nou konnen twoub estrès apre yon chòk (PTSD) ak gwo estrès pandan gwosès ka ogmante chans pou tranche prekòs ak pou fè yon tibebe ki peze mwens pase 5 liv 8 ons lè li fèt.
Sepandan, Doktè Mínguez-Alarcón di anvan etid EARTH la, pa t gen rechèch sou efè estrès anvan gwosès.
Etid EARTH: Efè estrès sou tretman fètilite
Etid EARTH la te enskri plis pase 1 000 fanm epi li te enkli done sou estrès pou 398 nan fanm yo.
Moun yo te ranpli yon kesyonè kout ki rele Echèl Estrès Moun Santi a, vèsyon 4 (PSS-4), pou di nan ki pwen yo te santi estrès. Chèchè yo souvan itilize kesyonè sa a pou kolekte done sou estrès. Nan etid EARTH la, patisipan yo te ranpli PSS-4 la anvan gwosès.
Moun ki te patisipe nan etid la te bay enfòmasyon sou sante yo, abitid fimen yo, sa yo manje ak kontak yo te genyen ak pwodui chimik.
Patisipan yo nan etid EARTH la te itilize de diferan kalite tretman fètilite:
Enseminasyon nan matris (IUI)
IUI se yon pwosedi kote yon espesyalis nan fètilite mete espèm nan matris la pou ogmante chans pou fètilizasyon ze a. Yo rele IUI tou pafwa enseminasyon atifisyèl.
Fètilizasyon deyò kò a (IVF)
Nan IVF, yon pasyan pran medikaman pou estimile pwodiksyon ze nan òvè yo. Yon espesyalis nan fètilite ranmase ze yo. Apre sa, li swa jele yo pou yon lòt lè (yo rele sa konsèvasyon nan frèt) oswa li mete yo ak espèm nan yon laboratwa pou fè yo fètilize. Pou kreye yon gwosès, espesyalis nan fètilite a mete youn oswa plizyè ze fètilize (anbriyon) nan matris la.
Tretman fètilite a li menm bay estrès. Pafwa moun pase plizyè wonn tretman ki pa reyisi anvan yo vin ansent, kidonk nivo estrès la jis ogmante.
Lidia Mínguez-Alarcón, PhD, MPH, BPharm
- Researcher, Mass General Brigham
Efè estrès anvan gwosès
Anpil moun ki gen difikilte pou fè pitit di efò pou yo vin ansent konn peze lou sou santiman yo. Gen moun menm ki jwenn obstak lè y ap chèche jwenn tretman fètilite. Lè yo kòmanse tretman fètilite, yo souvan deja santi estrès.
“Tretman fètilite a li menm bay estrès,” di Doktè Mínguez-Alarcón di. “Pafwa moun pase plizyè wonn tretman ki pa reyisi anvan yo vin ansent, kidonk nivo estrès la jis ogmante.” Estrès sa a gen yon enpak remakab sou gwosès ak sante.
Apre li fin analize sa patisipan etid la te di sou estrès yo, Doktè Mínguez-Alarcón ak kòlèg li yo te jwenn ke:
- Plis estrès anvan gwosès te diminye chans pou akouche yon tibebe vivan.
- Estrès anvan gwosès te diminye chans pou akouche yon tibebe vivan plis pou moun ki t ap fè IVF pase pou moun ki t ap fè IUI.
- Patisipan ki te santi plis estrès anvan yo vin ansent te gen plis chans pou nivo glikoz (sik nan san) yo monte pandan gwosès.
“Nivo glikoz yo se yon endikatè sante kè,” di Doktè Mínguez-Alarcón di. “Sik nan san ki wo pandan gwosès ka gen yon enpak negatif sou sante moun ansent lan ak tibebe a alavni.”
Dapre Dr. Mínguez-Alarcón, fanm ki gen sik nan san ki wo pandan gwosès (dyabèt pre-jestasyonèl) gen plis chans pou yo devlope dyabèt tip 2 ak maladi kè pita. Dyabèt jestasyonèl ogmante tou chans pou akouchman prematire ak pou fè yon tibebe ki devlope dyabèt tip 2, dapre Sant pou Kontwòl ak Prevansyon Maladi (CDC).
Estrateji pou jere estrès anvan gwosès
“Kontwole estrès anvan gwosès ede ogmante chans pou akouche yon tibebe vivan. Sa ede pwoteje sante moun ansent lan pandan gwosès la ak apre sa tou,” di Doktè Mínguez-Alarcón di. “Si estrès se yon pwoblèm, li ta dwe trete byen anvan gwosès la.” Kontwole estrès anvan gwosès pou ede kontwole nivo glikoz nan san an enpòtan anpil.”
Se pa tout sous estrès ki ka evite, men Doktè Mínguez-Alarcón ofri konsèy sa yo pou diminye estrès anvan gwosès:
- Panse al wè yon konseye oswa yon terapis.
- Manje an sante: manje ka gen yon enpak sou imè w ak sante w an jeneral.
- Fè egzèsis regilyèman.
- Eseye meditasyon pou soulaje enkyetid ak estrès.
- Pran ase bon jan somèy.
- Antre nan yon gwoup sipò pou moun ki gen pwoblèm fètilite.
- Rete an kontak ak moun ki nan lavi w.
Li fè remake gen yon lyen solid ant solitid ak depresyon. Depresyon ak estrès yo trè lye tou. “Rete an kontak ak fanmi ak zanmi tèlman enpòtan pou diminye depresyon ak estrès,” li di.
Si ou gen enkyetid, depresyon oswa estrès anvan, pandan oswa apre gwosès (yo rele sa depresyon apre akouchman tou), mande pwofesyonèl sante ou èd. Sante mantal ou enpòtan menm jan ak sante fizik ou.
Rechèch k ap fèt alavni sou estrès anvan nesans
Chèchè etid EARTH la planifye sèvi ak done yo deja genyen pou etidye efè estrès anvan gwosès sou nivo kolestewòl. Yon nivo kolestewòl total ki wo se yon faktè risk pou maladi kè, ki ka gen yon enpak sou sante manman an ak pitit la. Yo planifye tou pou egzamine kijan nivo estrès patnè gason an gen yon enpak sou rezilta tretman fètilite yo.
Nan lavni, chèchè EARTH yo ta renmen ogmante divèsite patisipan etid yo. Objektif yo se mete faktè sosyoekonomik (tankou revni, nivo edikasyon ak kalite travay) nan analiz yo.